Pokémon Go-hajpen avtar – allt färre spelar

Mobilspelet Pokémon Go svepte fram över världen med en sällan skådad fart under sommarmånaderna. Nu tycks dock hajpen ha börjat avta, om man ska tro data från analytiker som nyhetssajten Bloomberg har intervjuat.

Pokémon Go nådde en toppnotering på nära 45 miljoner aktiva spelare i mitten av juli, uppger sajten. En månad senare, den 18 augusti, hade siffran dalat till 30 miljoner.

Siffrorna kommer från analysföretaget Axiom Capital Management, och bygger på data rån tjänsterna Surveymonkey, Apptopia och Sensor Tower.

Kanske mest anmärkningsvärt är att intresset för augmented reality, alltså appar som likt Pokémon Go lägger ett digitalt lager ovanpå den riktiga världen, även det tycks ha fallit.

Antalet Google-sökningar på ”augmented reality” ökade kraftigt i samband med Pokémon Go-lanseringen i början av juli, men har sedan dess fallit tillbaka till ungefär samma nivåer som innan spelet släpptes. Samma sak gäller antalet sökningar på ”Pokémon Go”.

Antalet Google-sökningar på ”virtual reality” ligger dock stadigt.

Foto:

Antalet Google-sökningar på “augmented reality” (i blått) och “virtual reality” över tid. Källa: Google Trends

Foto:

Antalet Google-sökningar på “Pokémon Go” över tid. Källa: Google Trends

Spelutvecklaren Nintendos aktie har ökat kraftigt som ett svar på framgångarna med Pokémon Go, trots att det japanska bolaget har väldigt lite med spelet ifråga att göra (Nintendo äger rättigheterna till Pokémon-varumärket, men Pokémon Go utvecklas av den amerikanska spelstudion Niantic).

Nintendos aktiekurs står idag drygt 50 procent högre än den gjorde innan Pokémon Go-lanseringen.

 

 

 

GOLDBERG, DANIEL. ”Pokémon Go-hajpen Avtar – Allt Färre Spelar.”Digital.di.se/. Di Digital, 25 Aug. 2016. Web. 25 Aug. 2016.

Ubers första självkörande bil är en Volvo

Uber och Volvo har tillsammans investerat 300 miljoner dollar, motsvarande drygt 2,5 miljarder kronor, i att utveckla de förarlösa bilarna. Tanken är att de två bolagen tillsammans tar fram teknikplattformen, och Volvo sen bygger bilarna. Det uppger Volvo i ett pressmeddelande.

De första självkörande bilarna kommer rulla ut på gatorna i amerikanska Pittsburgh inom ett par veckor, uppger sajten Bloomberg. Där kommer Uber-kunder kunna beställa självkörande bilar genom sin vanliga Uber-app.

Affären är sannolikt en av många som kommer aviseras inom en snar framtid. Avtalet med Volvo är inte exklusivt, uppger Bloomberg, utan Uber har för avsikt att beställa bilar från flera olika tillverkare.

Helt autonoma är dock inte bilarna än. I varje bil sitter även en mänsklig förare, som ska ”övervaka” hur bilen beter sig i trafiken, enligt Uber.

Teknik som hjälper föraren att hålla farten och till viss del kan ta kontroll över bilens styrning finns även i Volvos vanliga XC90-modeller, liksom i bilar från andra tillverkare.

Innan året är slut ska Volvo ha levererat 100 dylika XC90-bilar till Uber, enligt Bloomberg. En helt självkörande XC90-modell ska vara redo att levereras år 2021.

”Vi är stolta över att Uber valde oss som samarbetspartner. De är ett av världens ledande teknikföretag. Samarbetet placerar Volvo mitt i den pågående teknikrevolutionen för bilindustrin”, säger Volvos vd Håkan Samuelsson i en kommentar.

Foto:

Volvo har testkört XC90-bilar med självkörande teknik sedan år 2014. År 2017 ska de första pilottesterna med allmänheten genomföras. Foto: Volvo.

Det nya samarbetet är ett av flera exempel på hur bilindustrin och Silicon Valleys techjättar närmar sig varandra. Amerikanska General Motors investerade nyligen en halv miljard dollar i Uber-konkurrenten Lyft, i syfte att utveckla förarlösa bilar. Det är sedan tidigare känt att Uber fört liknande diskussioner med Fiat.

Samtidigt har såväl Apple och Google som Tesla långt gångna planer på egen teknik för just självkörande bilar.

GOLDBERG, DANIEL. ”Ubers Första Självkörande Bil är En Volvo.” Digital.di.se/. DN DIGITAL, 18 Aug. 2016. Web. 23 Aug. 2016.

Komma tillbaka efter semestern

Efter en ledighet brukar folks sinnen vara lite mer öppna, och det gäller givetvis även cheferna som också har varit lediga. Det kan man ta fasta på, anser Gunnar Aronsson, professor och forskare i arbetspsykologi.

– Man kan presentera något som folk kan se fram emot. Något roligt som ska hända under hösten och som skapar en framåtblick i stället för att fastna i tröttheten som kan finnas när man börjar, säger Gunnar Aronsson.

 

Det skulle exempelvis kunna vara ett kravlöst studiebesök på en arbetsplats som jobbar med liknande saker.

– Det ska inte vara belastande utan av lustfylld karaktär.

Ofta kommer kanske inte alla medarbetare tillbaka samtidigt, utan ”trillar” in i omgångar. En chef kan då passa på att möta några av dem i en mindre grupp och ta tillvara på öppenheten i sinnet.

– Att jobbet bjuder dem på lunch och att chefen då kan ta reda på vad medarbetare vill, saker de kanske vill få fixade eller är missnöjda med.

En annan sak som chefen kan göra är att, under ledigheten, åtgärda något som personalen har retat sig mycket på.

– Det kan vara väldigt trevligt, att man har löst ett sådant problem. Det kan tolkas som att arbetsgivaren är intresserad av att förbättra för folk.

Exempel på det är att fräscha upp lokalerna eller kanske något så ”banalt” som att fixa en kaffemaskin som inte fungerat.

– Konkreta saker, som märks.

Om det är möjligt kan en kortare premiärvecka också vara en bra start.

– Man kan börja på tisdagen så blir den första arbetsveckan lite kortare.

Alldeles i början kan man uppleva att man inte orkar med lika mycket, men det är ofta övergående.

– Den här tröttheten brukar gå över efter tre, fyra dagar eftersom den brukar ha att göra med att man vänt på, eller förskjutit, dygnet, säger Aronsson.

Fakta: Semester
Semester kommer från latinets seme’stris (”sex månaders”) och är arbetstagarens – av arbetsgivaren betalda – ledighet för rekreation.
Idén om laglig rätt till semester fick genomslag under 1930-talet och den första svenska semesterlagen kom 1938. Den gav arbetstagare två veckors betald semester per år. Semestern förlängdes till tre veckor 1951 och till fyra veckor 1963.
Enligt nuvarande semesterlag har arbetstagare rätt till 25 semesterdagar varje semesterår, och eftersom lördagar och söndagar normalt inte räknas in blir det fem veckor. Ett semesterår är tiden från och med 1 april ett år till och med 31 mars nästa år.
Källa: Nationalencyklopedin.

 

 

 

Hanberg, Martin. ”Komma Tillbaka Efter Semestern – DN.SE.” DN.SE. Dn, 07 Aug. 2016. Web. 16 Aug. 2016.

Stockholms matkrig tilltar? Uber Eats närmar sig lansering

I Stockholm råder det hård konkurrens om leveransen av din middagsmat.

Emellanåt rör det sig om fulspel. Delivery Hero-ägda Foodora har hotat att kasta ut restauranger som jobbar med den finska tjänsten Wolt, som nådde Stockholm i våras med 90 miljoner kronor i färskt riskkapital.

 

Att vi utforskar möjligheterna kan inte komma som en överraskning.

 

De stångande konkurrenterna får snart sällskap av världens högst värderade startupbolag.

Uber har tidigare uppgett för Di Digital att bolaget inte har något lanseringsdatum för Uber Eats i Sverige.

Det har Uber fortfarande inte, men på Linkedin söker bolaget fem personer som ska jobba med tjänsten i Stockholm. Tjänsterna, som utlyses på Linkedin, gäller allt från chef för Uber Eats i staden till marknadsföring och budverksamhet.

”Uber Eats har varit otroligt populärt i varje stad i världen vi lanserat i så det faktum att vi utforskar möjligheterna att lansera i Stockholm kan inte komma som en överraskning”, säger Oliver Carra, talesperson för Uber i Norden, som dock inte vill uppge något lanseringsdatum.

Uber Eats lanserades för första gången i Toronto i september i fjol.

Det har stormat en del kring taxiappbolaget sedan det gjorde entré på den svenska marknaden 2013.

Uber har brustit i sina förarkontroller, anklagats för att möjliggöra skattefusk och dussintals av bolagets förare har dömts till böter för olaga taxitrafik.

I våras lades samåkningstjänsten Uber Pop ner i Sverige.

CARLSSON, SVEN. ”Stockholms Matkrig Tilltar? Uber Eats Närmar Sig Lansering.”Digital.di.se/. Di Digital, 04 July 2016. Web. 07 July 2016.

Microsoft köper Linkedin

Miljardaffären offentliggjordes på förmiddagen amerikanskt tid. De två bolagen har nåt en uppgörelse där Microsoft betalar 196 dollar per aktie för Linkedin.

Bolaget ska behålla sitt varumärke och oberoende efter köpet, uppger Microsoft i ett pressmeddelande.

– Linkedin medarbetare har utvecklat en fantastisk affär genom att koppla ihop yrkesmänniskor globalt. Tillsammans kan vi öka tillväxten av Linkedin, kommenterar Satya Nadella, vd för Microsoft affären.

– Jag ser fram emot att leda våra medarbetare i nästa steg av vår utveckling, säger Jeff Weiner, vd för Linkedin.

Han ska också fortsätta som vd även efter Microsofts köp.

Affären har godkänts av bägge bolagens styrelser men ska också godkännas av respektive bolags aktieägare.

Microsoft ska finansiera köpet främst genom att ge ut obligationer, skriver bolaget.

Eriksson, Hasse. ”Microsoft Köper Linkedin – DN.SE.” DN.SE. DN, 13 June 2016. Web. 29 June 2016

Tvärnit för Let’s Deal – noll tillväxt 2015

Rabattjänsten Let’s Deal, som grundades av Alexander Hars och Lars Karlsson 2010, tog in mediekoncernen Schibsted som ägare redan 2011.

Mediekoncernen har gjort sitt för att stödja affären. Let’s Deals rabattkoder har till exempel gått att finna på Schibsted-ägda Aftonbladet, som enligt Kia-index är Sveriges största webbplats.

Let’s Deals tillväxt nådde 129 miljoner kronor 2014. I fjol hade bolaget 100 anställda. Schibsted ökade förra våren sitt innehav från 51 till 96 procent.

Samtidigt uteblev Let’s Deals tillväxt helt under 2015, kan Di Digital avslöja.

Enligt handlingar från Bolagsverket omsatte Let’s Deal 129 Mkr förra året, det vill säga exakt samma nivå som 2014. Vinstmarginalen halverades. Bolaget behöll 20 Mkr före skatt, till skillnad från 39 Mkr under 2014.

”Det som hände under 2015 är att vi var tvungna att ägna oss mer åt produktutveckling än att hitta nästa intäktskrona. Det har kostat pengar”, säger Peter Grytterhjelm, investment manager på Schibsted Growth.

Han poängterar att sortin för den amerikanska konkurrenten Groupon, som lämnade den svenska marknadeni höstas, banar väg för fler möjligheter för Let’s Deal.

”Det är annat ljud i skällan i år. Vi är ensamma på marknaden”, säger Peter Grytterhjelm.

Let’s Deals vd Fredrik Dobber påpekar att bolaget i fjol investerade i personal, infrastruktur och ett nytt huvudkontor.

Förra hösten avgick medgrundaren Alexander Hars som vd för bolaget men skulle då bli kvar i styrelsen.

Let’s Deal presenterade under fredagen sin utmaning till de stora resesajterna i form av en ny app avsedd endast för resor, rapporterarnyhetssajten Breakit. Ambitionen är enligt Fredrik Dobber att bli störst på reseerbjudanden i Sverige.

CARLSSON, Sven. ”Tvärnit För Let’s Deal – Noll Tillväxt 2015.” Digital.di.se/. Digital, 23 June 2016. Web. 29 June 2016.

Dela på taxinotan med ny samåkningstjänst

Olaga taxitrafik som resulterar i böter. Bristande kontroller av förare. Bråk med Taxiförbundet.

Den omstridda tjänsten Uber Pop, som lades ner i maj, hade inte de mer traditionella taxibolagen på sin sida. Snart lanseras dock en samåkningsapp som redan från början har en del av branschen med sig.

Taxitjänsten Wayway, vars användare ansluter sig genom sina arbetsgivare, erbjuder taxiresor genom omkring 150 taxibolag, däribland Taxi Stockholm och Taxi Göteborg. Anställda på företag får möjligheten att dela på sina resor och på så vis sänka kostnaden.

”Taxibolagen får ett mer attraktivt erbjudande mot sina kunder. Fler kommer att dela resa till och från flygplatser, istället för att ta varsin bil. Om man är med kommer man att kunna erbjuda taxi billigare än sina konkurrenter”‚ säger Joakim Lundborg, en av Wayways grundare.

Appen, som enligt honom har kostat ”några miljoner” kronor att utveckla, lanseras de närmsta veckorna. Användare som exempelvis står på Arlanda och vill boka en taxi får se vilka fler i närheten som letar efter resor till liknande destinationer.

Om tre kunder åker tillsammans delas taxinotan på tre medan 30 kronor tillkommer som en avgift till Wayway. Kundernas arbetsgivare får sedan separata fakturor för resan.

Varför ska två kolleger, som antagligen vill ta sig fort till ett möte och kanske prata jobb på vägen dit, dela på notan med någon som ska någon annanstans?

”Man kan välja själv om man vill dela eller inte. Jag var nyligen på konferens och skulle till Ängelholms flygplats från Helsingborg. Vi var tio personer från samma mässa. Alla satt i varsin bil. Det är till och från flygplatser, mässor, järnvägsstationer, events, konferenser och stormöten inom bolagen som det troligtvis kommer att ge mest effekt”, säger Joakim Lundborg.

Wayway väntar sig att lansera en samåkningsapp för konsumenter under hösten. Bolaget som står bakom tjänsten, Break A New Ground, har hittills tagit in 15 miljoner kronor i finansiering.

Förutom taxitjänsten Wayway har man lanserat Farewell, ett logistikverktyg som är tänkt att effektivisera transportföretagens användning av lastutrymmen.

 

CARLSSON, SVEN. ”Dela På Taxinotan Med Ny Samåkningstjänst.” Digital.di.se/. Digital, 22 June 2016. Web. 23 June 2016.

Apples nya regler stoppar Bank-id i appar

Såväl storbanker som myndigheter använder Bank-id för att säkerställa användarnas identitet. Men i Apples nya regler för appar, som introducerades före Apples utvecklarkonferens tidigare i juni, får ingen app vara beroende av en annan app för att fungera, rapporterar nyhetssajten Breakit.

Därmed kan miljontals kunder i Sverige stöta på problem när de ska logga in på appar med hjälp av Bank-id. Swish är en av de appar som kommer att ha problem att identifiera sina användare utan att ha tillgång till Bank-id.

Utan att beskriva i detalj hur det ska gå till hävdar dock Per Ekwall, presskontakt på Swish, att tjänsten kommer att fungera som tidigare.

”De appar som är ute fungerar som de ska och vi är helt säkra på att användarna ska kunna använda Swish i framtiden också. Vi har en långtgående och kontinuerlig diskussion med Apple och där är de nya användarvillkoren en av de frågor vi diskuterar”, säger Per Ekwall till TT.

Apple har återkommande kritiserats för en alltför hård styrning av apparna som släpps in i App Store. Konkurrenten, Googles Android, arbetar inte på samma sätt och har inte aviserat stopp för externa id-lösningar.

En lösning för de appar som behöver en identitetstjänst är att Bank-id kan införa ett publikt så kallat SDK, som tillåter de andra aktörerna att implementera Bank-id:s funktioner direkt i sina appar.

Billing, Mimi. ”Apples Nya Regler Stoppar Bank-id I Appar.” Digital.di.se/. Digital, 20 June 2016. Web. 21 June 2016.

Varför vissa välbetalda män låtsas jobba 80 timmar i veckan

Business People At Meeting In Office Block

Personalen på en global konsultfirma hävdade att de jobbade upp till 80 timmar i veckan. Men när man skrapade på ytan visade det sig att vissa män hade kommit på framgångsrika strategier för att framstå som arbetsnarkomaner.

60-80-timmarsveckor. Så mycket hävdade personalen på en global konsultfirma att de jobbade, enligt en studie. Konsulterna förväntades även vara ”påkopplade” under helgen och it-system visade om man faktiskt var det. Men när man skrapade på ytan visade det sig att framförallt vissa av männen på firman hade kommit på framgångsrika strategier för att ge sken av att de var arbetsnarkomaner.

Studien omfattar intervjuer med mer än 100 personer på konsultfirman – som har stark närvaro i USA. Firman präglas av en kultur där många tror att receptet för framgång ligger i att visa en rejäl dedikation till jobbet ofta på bekostnad av fritiden, enligt Harvard Business Review.

Studien visar att männen på firman, precis som kvinnorna, kände sig otillräckliga när det gällde hemmet – konsulterna jobbade långa dagar och man reste hela tiden – ofta utomlands.

Förutom att missa viktiga händelser för barnen fick man dålig hälsa och tog gärna till alkohol för att orka med de tuffa arbetsvillkoren.

Studien visar också att det vanligt att man fick ta jobbsamtal under helgen, inställa sig för en kund samt att ett system hade koll på när man var inne på mejlen eller ej.
De som ändå lyckades hantera den tuffa arbetsmiljön omtalades som ”stjärnor” eller ”superhjältar” av kollegerna, medan personer som ville gå ned i tid riskerade att marginaliseras.

Det intressanta med studien är att den visar att en del av männen var duktiga på att framstå som ”superhjältar” på firman utan att jobba 60-80-timmarsveckor.

Här använde man metoder som att bygga riktigt nära relationer med lokala kunder för att slippa långa resor utomlands och skapa allianser med sin manliga kollegor för att hjälpa varandra att slippa jobba så mycket övertid.

På så sätt kunde man få ned arbetsveckan till 50-60 timmar i stället.

Män som använde en sådan strategi fick inte bara större kontroll över sina liv, utan lyckades också framstå som idealiska medarbetare på firman och utsågs till ”hjältar” och ”superhjältar” av kollegorna.

Män som däremot bad om att få minska sin arbetstid blev, precis som kvinnor som bad om det, marginaliserade i firman, enligt studien.

Publicerad 2015-04-30 14:36 av
http://www.va.se/nyheter/2015/04/30/varfor-vissa-valbetalda-man-latsas-jobba-80-timmar-i-veckan/

Att vara pappersmart är att köra digitalt, även 2016.

New and old technology

Vill man döda en anrik tidning, ska man anställa en hamburgerdirektör.
Det är en slutsats när mediebolaget Stampen, som bland annat äger Göteborgs-Posten, på måndagen ansökte om rekonstruktion, eftersom man har inte råd att betala sina skulder.

Risken finns därmed att den tidningskris som redan lett till att över tusen journalister fått gå och var tredje lokalredaktion lagts ner på tio år nu fäller en av landets största koncerner. Och att den fina gamla tidning jag är uppväxt med, där jag lärde mig avsky musikrecensenterna, beundra de mest svårbegripliga litteraturkritikerna och garva åt den urtråkiga Kvast-Hilda, inte finns om några månader.

Tidningskrisen, det ska sägas, är inte en kris för vare sig läsandet eller journalistiken. Det produceras bättre journalistik i dag än för tjugo år sedan, och läsarna har aldrig varit fler. Problemen är att för många läser gratis på nätet och, framförallt, att annonspengarna flyttat till internetföretag som Facebook och Google.

Men i fallet Stampen stavas problemet inte bara annons-tapp. Det bär också den förre koncernchefens ansikte: Tomas Brunegård, en gång Burger King-direktör. För tiotalet år sedan bestämde sig Stampens ägare och chefer – med Brunegård i spetsen – för att bygga ett medieimperium som kunde konkurrera med Bonnier och Schibsted. Därför köpte man, för lånade pengar, dussintals tryckerier, tidningar, IT-bolag och annat.

Det var ett svårartat fall av hybris. Man växte och växte.Och sprack.

När annonsflykten satte in på allvar kring 2011 var Stampen ovanligt hårt belånat och situationen blev akut.

Till det kommer den märkliga historien om tryckerimomsen, som i korthet går ut på att det uppdagades att trycke-rierna, bland annat Stampens, i flera år oavsiktligt tagit ut för mycket moms av sina kunder. De pengarna fick man sedan tillbaka av Skatteverket. Men i en dom från i vintras fastslog sedan Högsta domstolen att de så klart skulle skickas vidare till kunderna.

Då hade Stampen redan satt sprätt på en del av pengarna. Detta är ungefär den historia Stampens företrädare nu berättar. Den är sann.

Men det finns ett tillägg som måste göras: plundringen.

SVT:s ”Uppdrag granskning” berättade för ett år sedan hur miljonerna rasslat iväg till samma ägare och chefer som fattat de fatala expansionsbesluten. Mellan 2005 och 2013 kostade chefer och styrelsemedlemmar totalt 800 miljoner kronor i bonusar och annat. Detta alltså ut-över lönerna.

Under samma period betalade koncernen ut 265 miljoner i utdelning. Det var en tredjedel av vinsten, vilket är mycket högt. Storägaren Peter Hjörne kammade bara 2009–2103 hem 78 miljoner.

Hade man under dessa år struntat i utdelningar och bonusbetalningar, hade man med andra ord haft pengar att täcka den skuld som i dag uppgår till 1,2 miljarder.
Pengakarusellen till toppen drabbade inte minst de mindre tidningar man köpte. Åren 2007–2013 gjorde Hallandsposten och Hallands Nyheter 195 miljoner i vinst. Samtidigt betalade man totalt 260 miljoner i utdelning och i koncernbidrag till Stampen.

Så mjölkade ägarmakten sina kassakor.

Bakom sig lämnar de nu ett medieimperium i ruiner och tusentals anställda som inte vet om de har jobbet kvar om ett halvår.

Och direktör Brunegård? Han slutade för några år sedan med ett optionsavtal värt 15 miljoner – och seglade vidare till Sveriges Radios styrelse.

Larsson, petter. ”Så mjölkade Stampens ägare och chefer sina kassakor”Sydsvenskan. 23 May 2016. Web. 23 May 2016.